Ett barn sträcker sig för att nå handtaget till en ytterdörr. På ena sidan står en vuxen som håller i en kasse och hjälper barnet med dörren. På andra sidan står en barnvagn.

Vi undersöker möjligheterna att sälja delar av bostadsbeståndet

Vi undersöker just nu möjligheterna att sälja delar av vårt bostadsbestånd. Det gör vi för att även på sikt kunna vara en positiv kraft i det gotländska samhället och bidra till en bostadsmarknad i balans. På styrelsemötet 3 september 2024 fick GotlandsHems styrelse ta del av vilka fastigheter som bedöms vara aktuella för försäljning. Underlagen är överlämnade till regionfullmäktige som fattar beslut.

– Vi behöver få in kapital för att nå målet om att bygga 1500 nya bostäder fram till 2031. Vi behöver också finansiera omfattande underhåll och renovering av fastigheter som har cirka 3000 lägenheter. Dessutom vill vi ha en mer effektiv förvaltning av våra fastigheter. Allt detta kan en försäljning bidra till, menar Joakim Martell, vd GotlandsHem. 

Det är sex fastigheter och totalt 332 bostäder av GotlandsHems drygt 4 500 bostäder som berörs av planerad försäljning. De aktuella fastigheterna finns i Visby, Fårösund och Tingstäde.

Aktuella fastigheter

 Det här är de aktuella fastigheter som vi prövar för försäljning på marknaden:

  • Tingstäde Furbjärs 1:11, Mistelvägen 2 – 56 i Tingstäde.

  • Fårösund Bunge Stucks 1:224 och 1:280, Strandvägen 22 – 24 och Kronhagsvägen 33 – 39 i Fårösund.
     
  • Visby Hytten 1, Gråbo torg 1 – 7 i Visby.

  • Visby Akacian 1 och 2, Gutevägen 19 – 27 i Visby.

  • Visby Skalbaggen 1, Hagstigen 2 – 52 och Myrstigen 21 – 99 i Visby.
     
  • Visby Sjöliljan 1, Sjöliljegatan 1 – 5 i Visby.  


Försäljning skapar utvecklingsmöjligheter

Vi har lyckade exempel på hur vi arbetat på det här sättet tidigare, till exempel när vi sålde en fastighet i Havdhem 2021. Tack vare försäljningen där kunde vi under 2023 påbörja byggandet av 16 nya bostäder och inleda ett omfattande renoveringsarbete på Silvergatan i Hemse. 

Att sälja ett urval av våra bostäder gör det möjligt för oss att fokusera våra resurser och förvaltningsinsatser. Vi strävar efter att erbjuda bostäder som ligger nära varandra för att effektivisera skötsel och underhåll.

– Om vi genomför försäljningen kommer vi att få flera ekonomiska fördelar. Samtidigt kan fokus och effektivisering göra att vi utnyttjar befintliga resurser bättre än i dagsläget. Målet är att hela Gotland får fler bostäder med högre standard, menar Joakim Martell.

Frågan om försäljning är ett politiskt beslut som fattas i kommunfullmäktige. Vi kan i nuläget inte säga någon tidpunkt för när en försäljning kan vara aktuell – eller om den blir av. 

Frågor och svar

 

Vi är Gotlands ryggrad för allmännyttiga bostäder. Hur kan vi då sälja av bostäder i stället för att säkra fler bostäder till en växande öbefolkning?  

Det är precis det vi gör, säkrar goda bostäder åt gotlänningarna. Vi säljer för att kunna bygga nytt och ta hand om de bostäder vi har. Det här är det mest effektiva sättet för oss här och nu att skaffa kapital för att möjliggöra omfattande renoveringar och underhåll samt bygga nya bostäder för ett växande Gotland. 

Vilka skyldigheter har GotlandsHem vid en försäljning?

GotlandsHem är skyldig att informera hyresgästerna om försäljningen av fastigheten och att hyresgästerna får behålla sina rättigheter enligt hyresavtalet.

Vad händer med hyresgästerna om beslutet blir att vi ska sälja som en hyresfastighet? Måste de flytta då?

Hyresgästerna behöver inte flytta vid en försäljning av fastigheten utan behåller sina nuvarande rättigheter.

Vad händer om hyresgästerna har skapat en bostadsrättsförening och vi nu säljer fastigheten?

Om hyresgästerna har bildat en bostadsrättsförening och registrerat en intresseanmälan hos Lantmäteriet, har de förköpsrätt enligt lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt. 

Varför måste vi sälja av bostäder?  

Dagens hyressättningsmodell som ligger till grund för hur hyrorna sätts medger inte stora hyreshöjningar. Därför måste vi göra ett överskott på något annat sätt än från våra hyresintäkter. Ett sätt är att sälja av fastigheter och bostäder. Syftet är att kunna bygga 1500 nya bostäder till 2031 och också klara de omfattande renoveringarna av vissa bostäder som vi har, står inför.  

Men har vi inte budget för renoveringar och underhåll utan försäljning? 

Vi har budget för ett visst, löpande, underhåll. Vår största inkomst som allmännyttigt bostadsföretag är från hyror och vi har begränsade möjligheter att höja hyrorna.  

 
I det allmännyttiga bostadsföretagets uppdrag ligger väl inte att sälja bostäder utan snarare att tillhandahålla bostäder?  

Det stämmer att vårt uppdrag är att ”tillhandahålla goda och hållbara bostäder för alla”. Det uppdraget säkras i och med försäljningar då kapitalet uteslutande går tillbaka till GotlandsHem och vi kan då bygga nya bostäder.  

 
Hur mycket pengar räknar vi med att få in? 

En försäljning beror på en rad faktorer såsom marknadsvärde, skicket på fastigheten, lämpliga köpare, intäktsmöjligheter och framtida underhåll för att nämna något. Det går inte i dagsläget att svara på vad en försäljning inbringar men ju mer vi får, desto mer kan vi göra för befintliga och nya hyresgäster.  

 
Exakt hur ska de användas? 

Pengarna ska investeras i omfattande renoveringar av befintliga bostäder samt finansiera nyproduktion av bostäder, både hyresrätter och bostadsrättsföreningar.  

 

Är det säkert att överskottet inte hamnar i hål i regionens budget i stället för att gå till underhåll och nyproduktion? 

Detta är GotlandsHems affärsverksamhet som politikerna stakar ut riktningen för i ägardirektiv men i övrigt inte har rådighet över. Vi ägs av regionen och är ett vinstdrivande bolag. Överskottet från försäljningar går oavkortat till oss.  

 

Hur kan vi garantera det?  

Det är så bolagsstyrningen ser ut. Vi lämnar inte utdelning till ägaren Region Gotland. Den vinst vi gör stannar i bolaget och används exempelvis till renoveringar och nyproduktion av bostäder i linje med vårt uppdrag.  

 

Kan inte hyreshöjningar finansiera vår verksamhet?  

Hyresintäkterna är en viktig intäktskälla men de räcker inte till vilket det finns flera anledningar till:  

1. Kostnadsutvecklingen – de faktiska kostnadsökningarna är högre än vad som täcks genom hyreshöjningar 

2. Begränsade möjligheter till hyreshöjningar som inte täcker de ökade kostnaderna för underhåll vilket inte är en ny företeelse utan har varit så i många år 

3. Framtida avsättningar - hyresintäkterna behöver inte bara täcka löpande underhåll utan också avsättning för framtida underhåll. De begränsade höjningarna innebär att vi skjuter på framtida underhåll och har stora svårigheter att få en fastighetsportfölj i balans över tid 

4. Hyressättningsmodellen - som sätter hyra utifrån bruksvärde är bra men långt ifrån heltäckande. Det skapar begränsningar i hyresförhandlingar och ger en missvisande bild över hyresintäkt i förhållande till behov. 

 

Nyproducerade lägenheter är ju jättedyra. Där har ingen råd att bo. Varför behåller vi inte bostäder i stället och renoverar?  

Vi renoverar 3000 lägenheter också. Vårt mål är att bygga kostnadseffektivt och hållbart – bostäder gotlänningar ska vilja bo i och ha råd med.  

 

Vi vill ju bygga bostadsrätter också. Hur många blir det i förhållande till hyresrätter?  

Vi bygger ungefär 1000 hyresrätter och 500 bostadsrätter.  

 
Kan du garantera att det inte bara blir dyra bostadsrätter?  

Det blir dubbelt så många hyresrätter som bostadsrätter som planen är nu.  

 

Garanterar du att de nya bostäderna inte bara går direkt till försäljning?  

En del av dem byggs för att sälja, de flesta inte. Vårt uppdrag är främst att tillhandahålla goda bostäder för alla – över tid. Att leverera på det är viktigast för oss och innebär också att vi främst bygger för att behålla och växa vårt bostadsbestånd.  

 

Hur många bostäder ska vi sälja egentligen? Vad blir kvar till hyresgästerna?  

Merparten av våra bostäder blir kvar hos oss. Merparten av våra boende kommer inte att få en ny hyresvärd.  

 

Vi pratar också om att utreda/skapa ”nya bostadsformer”. Vad menar vi? Vad är det för nya former?  

Nya boendeformer kan vara till exempel ägarlägenheter där man kan kombinera hyreslägenheter med privat ägda lägenheter i samma hus, så kallad ”tredimensionell fastighetsbildning”. Ett annat exempel är mer kollektivt boende där man har en mindre yta och enklare standard i den egna lägenheten men mer och bättre utvecklade gemensamma ytor. Tvättstuga är det enkla exemplet som redan är etablerat, men tänk också matsal för större sammankomster, tv och spelrum, större gemensamt kök för större sällskap än vad man normalt har i sin bostad.