Det är vanligt att psykisk ohälsa är en bakomliggande orsak när en hyresgäst av olika skäl riskerar vräkning. Snittet för antalet vräkningar på Gotland och inom Gotlandshem ser bra ut. Men ett bra genomsnitt betyder inte att problemen är jämnt fördelade – det finns både höga toppar och låga dalar. Vi i bosociala teamet arbetar mycket med de låga dalarna.
Det finns ett fantastisk skyddsnät i samhället som vi för sällan talar om – allas vår rätt till vård och stöd. Det finns där när det behövs och många som jobbar inom det går inte ofta bara den extra milen, dom bryr sig också – på riktigt. Men det räcker inte alltid, för stora delar av skyddsnätet bygger på frivillighet.
De hyresgäster som vi i vårt bosociala team möter är ofta människor som kämpar, som gett upp, som är ensamma, som är skuldsatta och de som lider av både beroendesjukdom och psykisk ohälsa. Det är denna kombination som kallas för samsjuklighet.
Skuldsättning i kombination med samsjuklighet är det absolut svåraste för oss att hantera.
Skuldsättning i kombination med samsjuklighet är det absolut svåraste för oss att hantera.
Kontakten med personen fungerar ofta bra men eftersom stöd i form av vårdinsatser och hjälp med privatekonomi är frivilligt krävs att personen själv ser sitt behov och väljer att ta emot stödet.
För att någon som är sjuk och har en kraftigt förändrad verklighetsuppfattningen, kan det vara svårt att ha självinsikt, se sin egen sjukdom och situation. I de här fallen försöker vi hjälpa till genom att vara bron till rätt hjälp.
Bron till rätt hjälp
För oss i Gotlandshems bosociala team är det inte ovanligt att vi upptäcker samsjuklighet när vi följer upp varför en hyresgäst ofta varit sen eller inte alls inkommit med sin hyra.
Om vi endast skulle fokusera på att så snabbt och säkert som möjligt ”få in pengarna” skulle vårt antal vräkningar per år vara flertalet gånger högre. Hittills i år (augusti 2026) har ingen blivit vräkt hos oss. Däremot har vi gjort 51 orosanmälningar och uppmärksammat 10 nya hushåll där vi upplever social oro. I 16 nya hushåll har vi initierat vräkningsförebyggande åtgärder kring ekonomin.
Vi i det bosociala teamet är inte experter på sjukdomsbilder inom psykisk ohälsa eller missbruk. Här finns inte kompetens att sätta diagnoser eller att behandla människor – men vi har grundläggande kunskaper och en bred kompetens. Vi ser människor och känner igen tecknen.
Vår absolut främsta uppgift är att vara empatiskt påträngande och bron in i skyddsnätet – in till experterna. För oss handlar det om att gå in och stötta personen att söka hjälp och vård.
Men det finns en utmaning i att det krävs en instans för beroendet och en annan för den psykiska ohälsan, för i vilken ände börjar man då? Vi ser idag hur individer riskerar att falla mellan stolarna och hänvisas mellan olika aktörer och ansvarsområden.
Vi ser initialt på kortsiktiga lösningar – en lösning för hyran – för att undanröja den akuta vräkningsrisken. Lika snabbt börja vi jobba för att hitta en långsiktig lösning genom att hjälpa personen in i skyddsnätet till rätt part, på rätt sätt, vid rätt tidpunkt. Det kräver många gånger flera försök att motivera och pussla fram lösningar och det tar ofta lång tid. Men vi ger inte upp.
Vi välkomnar samsjuklighetsreformen
Samsjuklighetsreformen ska träda i kraft i januari 2028. Och enligt vad vi läst och lyssnat oss till är målet med den just precis det vi efterfrågat länge och ser ett behov utav. Genom reformen kommer personen få hjälp med hela sin sjukdomsbild.
Vi längtar och hoppas att dessa människors förutsättningar att lättare få kontakt – även mer kontinuerlig kontakt – med vården framöver kommer bli mycket bättre. För oss och andra hyresvärdar hoppas vi att det innebär att vräkningarna kommer minska ännu mer och att våra hyresgäster få en bättre livskvalité genom ett samhälleligt skyddsnät som fångar hela bilden.
Agnes Mellin, bosocial samordnare och Malte Nilsson, social hållbarhetsstrateg
Publicerad: 2026-09-08
Senast uppdaterad: 2026-09-08