Tänk dig att du alltid har betalat hyran i tid. Månad efter månad, år efter år. Men så händer något – livet tar en oväntad vändning. Plötsligt blir hyran svår att betala. 

Oliver Gahne arbetar som bosocial samordnare på Gotlandshem. I hans arbetsuppgifter ingår bland annat att fånga upp signaler som kan tyda på att en hyresgäst behöver stöd och hjälp för att kunna bo kvar.  

Läs Olivers berättelse om hur vårt vräkningsförebyggande arbete ser ut:  

När hyror uteblir – en signal om att något är fel

Vi agerar alltid tidigt vid signal om att något är fel. Vid två obetalda hyror eller återkommande sena betalningar tar vi personlig kontakt för att förstå vad som ligger bakom. 

Hur transparant hyresgästen är kring vad som gör att de inte har betalat hyran varierar, men ofta släpper det när vi visar att vi vill förstå. Då kan bakomliggande orsaker som livskriser eller missbruk komma fram. Vi kan inte få någon att berätta allt, men vi försöker – för deras skull. Att våga prata med oss kan vara ett första steg mot att ta emot hjälp. 

I vissa fall är det inte så komplicerat. Det kan handla om att livet kommit emellan – en tillfällig kris, en oväntad utgift – och allt som behövs är en avbetalningsplan för att komma på rätt spår igen. Ibland räcker det, ibland krävs mer stöd. 

Det finns även andra skäl till att risken att bli vräkt uppstår. Det kan handla om störningar eller sanitära problem i en bostad. 

Vårt mål är alltid detsamma: att hjälpa människor att bo kvar. Vi är inte ute efter att peka på fel – vi är här för att stötta och hitta lösningar tillsammans. Dialogen med hyresgästen är central.  

Då gör vi en orosanmälan

En man med skägg pratar med en kvinna ute en höstdag.

Vi har ett nära samarbete med socialtjänsten. Det finns ingen exakt regel för när vi gör en orosanmälan, men ofta sker det till exempel efter två obetalda hyror eller där vi av andra skäl bedömer att situationen är oroande.  

Vi har alltid en dialog med hyrgästen först och berättar att vi kommer att göra en orosanmälan. Samtidigt förklarar vi vilken hjälp som finns att få. Det är frivilligt att ta emot stöd, men oftast ligger det i hyresgästens intresse. 

Utan hjälp är det svårt att ta sig ur situationen, och risken är att tiden rinner ut och att man då inte längre kan bo kvar.  

När en anmälan görs hamnar ärendet oftast hos försörjningsstödsenheten på Region Gotland. De kan hjälpa till med exempelvis hyresgarantier. Under tiden försöker vi fördröja räkningarna genom att lägga anstånd så att de inte går vidare till inkasso. När det väl kommer till inkasso så tillkommer det nämligen högre påminnelseavgift och räntor. Genom att fördröja räkningarna ”köper vi tid” för hyresgästen att påbörja sin avbetalningsplan. 

Psykisk ohälsa – en vanlig bakomliggande orsak

I åtta av tio fall är psykisk ohälsa en bakomliggande orsak när en hyresgäst av olika skäl riskerar vräkning. Därför är vårt arbete lika mycket socialt som praktiskt. Vi gör allt vi kan för att hjälpa innan problemen blir för stora – fortsatt kontakt och uppföljning är av största vikt.  

Vid misstanke om sanitära problem bokar vi alltid hembesök. Det personliga mötet skapar förståelse och gör det lättare att prata om svåra saker. Hyresgästen är ofta nervös. Vi försöker alltid på ett lugnt och tryggande sätt förklarar varför vi kommer och vad vi vill uppnå. Vi är inte där för att förmana utan för att vi vill hjälpa hyresgästen att hjälpa sig själv.  

Det finns dock situationer där riskerna blir allvarliga. Om en lägenhet försummas kan det leda till brandfara, vattenläckor eller skadedjur. Ett exempel är när det blir så smutsigt att hyresgästen inte ens ser sitt element – då märker man inte om det börjar läcka vatten, vilket kan bli en enorm kostnad.

Bilden är hämtad från verkligheten men modifierad med AI för att vara anonym.

I tidsbokningen beskriver vi tydligt vad vi och hyresgästen har kommit överens om att åtgärda som första steg inför nästa besök. Många uppskattar konkreta uppgifter och en deadline. Det kan till exempel handla om att golvet i sovrummet ska vara synligt nästa gång vi ses eller att hyresgästen ska ha gjort plats i köket så att hen ka bjuda hem sin vän på fika. Efter första besöket har vi oftast återkommande kontakt där vi följer upp, stöttar och peppar hyresgästen att fortsätta komma i ordning med sitt liv och boende. 

I vissa fall där vi inte når fram till hyresgästen på annat sätt, skickas en rättelseanmaning – ett juridiskt dokument som kräver att hyresgästen vidtar åtgärder. Om inget händer då kan kontraktet sägas upp. Sådana anmaningar är dock ovanliga. Vi är skyldiga att dela både rättelseanmaningar och uppsägningar med socialtjänsten, som ofta kopplas in vid en orosanmälan. Även om stödet är frivilligt brukar en biståndshandläggare ta kontakt och informera om vilken hjälp som finns att få. Till exempel städbidrag eller stöd från boendestödjare. 

När en uppsägning påbörjas

Om en hyresgäst har fått en rättelseanmaning men inte gjort någon förbättring, förklarar vi att dokumentet är juridiskt bindande. Samtidigt påbörjar vi en uppsägning. Ärendet går då till Gotlandshems uppsägningsgrupp, som består av handläggare, jurist och chef för kundservice.  

Uppsägningen skrivs av jurist och signeras av vd eller vice vd. Gruppen bedömer om ytterligare insatser behövs innan den verkställs. Beslutet skickas som rekommenderat brev med tre månaders uppsägningstid. Samtidigt görs en orosanmälan, då risken för hemlöshet är stor. Tiden till eventuell vräkning varierar – vi gör alltid vårt yttersta för att undvika det.

Ett viktigt arbete 

Att arbeta med detta är både tungt och givande. Det är svårt att se hur vissa människor lever, särskilt i kontrast till hur man själv har det hemma. Men hela resan kan vara fin. Vi har ofta tät kontakt med hyresgästen, både genom möten och telefonsamtal, och när man ser en stadig förbättring – hur hyresgästen mår bättre – då känns det meningsfullt.  

Då vet man att man har gjort nytta, att man fångat upp någon när de mådde som sämst. För det här kan hända vem som helst. Livet händer, man trillar av banan. 

Oliver Gahne, Bosocial samordnare